gullvivanshallonhack

Svinkall höstmorgon. Nu börjar det verkligen märkas på riktigt att det är höst. Oktoberkylan tar över mitt vackra, småvarma och mysiga september. Cyklar ner mot sjukhuset iförd vantar, varm jacka (med en extra tröja under), tjock halsduk och luvan över huvudet. Det är kallt. Det blåser. Men jag har minsann fortfarande mina solglajjor på mig. Det är underbart. När jag kommer fram klagar Anders lite på kylan, jag håller med, men kan inte annat än älska min underbara, underbara höst!
På vägen till sjukhuset börjar jag påminnas om en höst för massa år sedan. Jag tittar ner på mina lila converse och minns helt plötsligt ett par mörkgröna vackra skor jag hade då. Jag tänkte på dom för ett par dagar sedan också. I filmen "A möter B med problem" filmas mina vackra fötter när de otåligt stampar i marken för att sedan resa sig och gå iväg. Det enda man ser är mina fötter och betraktaren kan inte undgå att se hur extremt snett jag går med mina fötter. Vänsterskon är så sliten på hälens högersida att AllStar-texten där bak i hälen dör ut lite i slutet. Texten är inte helt komplett. Tragiskt men sant.

Jag vet inte vad det är, men jag känner mig alltid mycket piggare, gladare och mer förväntansfull de dagarna jag cyklar ner till sjukhuset istället för till BMC. Kanske för at jag vet att vi ska få göra roliga praktiska saker, och att det faktiskt känns som att det är på riktigt. Jag kommer sakna när vi inte tillbringar tid där under resten av hösten. Tur då att jag ska få följa med Snäppan en hel dag där! Det kan omöjligt bli bättre.
Idag har jag och Hanna samlat blod från varandra. Det här var helt klart det bästa vi har gjort under hela hösten. Vi fick äntligen göra något på riktgt, på riktigt! Inte bara på en docka utan på varandra. Så om det är någon som behöver ett venprov är det bara att höra av sig. Hanna kan intyga att det är en av mina bästa egenskaper.

Idag ska jag och bror laga riktig hemma-mat. Sådant som man inte tänker på att man kan göra själv, sånt som man bara får av mamma och pappa. Riktigt gött!

Väl mött!

Det finns så många småsaker som gör en riktigt lycklig, som gör livet värt att leva.
Sen finns det skitsaker som skapar ångest och olycka. Sådana saker är tillexempel att etiktentan och juridikfrågorna ska vara klara om en vecka. EN VECKA. Och jag har inte ens börjat. Det bärjar kännas som en omöjlighet att det ska bli klart. Jag känner hur all min fritid bara försvinner. HEla ledia torsdagen och helgen kommer spenderas till detta. sen är det ju en massa annat också. plus att man kanske borde kolla igenom de gamla åhörarkopiorna och anteckningarna så man är lite mer förberedd innan tentaplugget börjar.
Och ikväll har jag smidigt nog satt upp mig på jobb, så ikväll blir det ju inget vettigt gjort. crap.
Tur att bror är här och kan laga mat åt mig. Imorgon ska vi göra sjukt god mat. Sån mat som jag aldrig skulle ha gjort om det inte vore för att olov tog tag i saken.
Idag var jag riktigt smidig och lyckades fixa biljetter till Magnus Betnér @ snerikes den 7 oktober. Riktigt nöjd!

väl mött

Denna stad är full av människor. Människor man känner igen. Människor man vet vem det är pågrundav att man känner dens kompis kompis flickväns/pojkväns kompis kusins kompis. Trots denna långa kedja känner man igen personen i fråga och vet vem det är. I grova drag. Hela tiden hittar man samband mellan alla man träffar. På något sätt. Detta kan kanske bero lite på att denna stad till stor del är bebodd av gamla falubor. Och att man jobbar på orvars och träffar typ alla människor som bor och studerar i denna stad. Jag gillar livet. Alltid händer det något oförutsett.

Olov kom hit i torsdags morse, så nu är mitt rum occuperat. Min dator likaså.  Nu får jag hänga på skolan och plugga istället. Kanske är lika bra. Inget som distraherar, som tillexempel trevliga människor och twin peaks. Men det ska nog funka att ha bror min här i en vecka. Kommer nog spenderar rätt mycket tid med att skriva PM och tenta.Har dessutom kommit fram till att som tack för att han får sova hos mig borde han faktiskt laga mat åt mig när jag blir hungrig. Kanske massera mina fötter efter ett arbertspass också.. Något ska vi väl komma på...

Igår såg vi flickan som lekte med elden. Riktigt bra film. Nu är det bara en kvar. Någon skvallrade om att den skulle komma redan i november. Sounds good to me!

Ikväll kör vi tacomiddag med hela korridoren. Det kan bara sluta på ett sätt, och jag gillar oddsen. Missar dock kusins födelsedagsfest, men det kan nog kompenseras om jag glider förbi med lite fika senare idag.

Väl mött!

Mega orvars. Jag får inte se bandet. Dom var tydligen helt fantastiskt underbart bra. Enligt alla möjliga typer av människor. Halva klassen var där och var kanonfulla och dansade sönder fötterna på övervåningen medan jag serverade öl och plockade disk på nedervåningen. (haha det lät ju nästan som en liten askungensaga.) Niklas firade sin 20årsdag en dag i förväg och när klockan närmade sig tolvslaget somnade han vid ett bord. Bra sätt att börja sin 20årsdag på. Han mår nog inte kanon idag om jag får gissa. Fullt med folk hela kvällen. Det gillar vi. Mycket dricks och något att göra hela tiden.
Lagomt skönt var det dock att komma hem kl 03.00 och gå upp kl 8. Inte någon big hit, och jag känner redan nu hur mina ögonlocksmuskler knappt orkar hålla sig uppe. Har dock trots denna trötthet lyckats läsa igenom två engelska artiklar. Och strukturerat upp mitt studerande lite. PM-mötet gick kanon så nu är det bara att köra. Och fixa etiktentan, och kolla på de där webbföreläsningarna. (fast lottis sa att man inte behövde kolla på dom) hihi.
Lånade ut min gamla biologibok till Nicole idag, och hon är ju så underbart söt att hon tar med sig en låda daddlar som tack. Haha. mumsigt värre!
Nu är det änsligt fredag! = fredagsmys! och solen har kikat fram också. Detta kan ju bli en helt fantastisk dag!
Dags för fikapaus på stan med sofie! tiptop.

väl mött!

Det bästa med uppsala är alla riktigt löjliga grejer man gör på gasquer. Det är helt ok att sitta i finkläder och lära sig allt om vett och etikett samtidigt som man blir allt fullare, bankar i bordet, står på stolarna och sjunger falskt. Kan en fredagkväll bli bättre än så?
Frågan är också varför det alltid ska balla ur så mycket när vi beblandar oss med alkohol. Nu säger jag inte att våra urballningar är dåliga. De är till stor belåtenhet. Det slutar alltid på samma sätt. Vi sitter och berömmer varandra tills våra självförtroenden är för löjligt bra för att det ska vara nyttigt. Vi börjar helt plötsligt tro att vi är störst, bäst och vackrast på hela stället. (nu brukar det iochförsig oftast vara så att det är sant, men det är ju inget vi kan rå för...)


Väl mött




Uppsala SSK - Alltid drygast, alltid fullast, alltid snyggast, alltid bäst.

Tråkig föreläsning om att söka artiklar. tur att man kan dagdrömma om annat och sitta på internet :)

Idag har jag reflekterat över vardagsglädje, vad det är som gör livet värt att leva. Sånna småsaker som förgyller dagen.
Att få snooza ett par gånger extra. underskatta inte fem minuters extra sömn.
Att det är sommar-höst-vinter på samma gång. jag får ha solbrillor och vantar på samma gång, helt utan att verka knäpp.
Att ha underbar musik i öronen när man cyklar till skolan. i underbart kallt, soligt höstväder!
Att Lottis har bakat kladdkaka när man kommer hem.
Att man hittar en galet god matlåda i frysen som man trodde var uppäten. munorgasm.

och idag är det dessutom fredag (=fredagsmys) och gasque!
helghelghelg
Peppad tjej vill hem från skolan och iväg på upptåg.

Väl mött.

Nyinförd grej på ekebyv13v2. Eller ja, vi kör ju filmmys lite då och då nuförtiden. rättoftamedandraord. typveckansalladagar!
Synd bara att man är för trött och apatisk för att orka kolla klart. men ibland måste man ju ta sig upp tidigt för att orka läsa en engelsk artikel. inte så otroligt jättepeppad. Undrar fortfarande varför jag inte bara gör alla viktiga saker som jag borde ta tag i och faktiskt göra...
Men imorgon är det dags för gasque! och det gillar vi big time! kommer bli underbart kul
See you at VG :)

Väl mött

Vissa saker stör mig otroligt mycket. Som tillexempel när vissa människor inte anstränger sig det minsta. De bra struntar helt i allt. Det är ungefär det värsta jag vet. Det irriterar mig och stör mig så mycket att jag varken kan sova om nätterna, hålla humöret uppe på dagarna eller kan koncentrera mig på vad jag tänker. Otroligt störande. Förstår inte vad problemet är, det krävs så otroligt lite. pyttelite

Skärpning, allvarligt. Det blir så dålig stämning annars...

Har i övrigt hittills haft två underbara moments. Underbart kallt och soligt höstväder imorse när jag cyklade till sjukhuset. Och så kommer det såndär underbart bra musik från mp3n så man blir helt förälskad i just det ögonblicket. Man blir lycklig och varm i hela kroppen. Nu är solen dock borta. Men musiken är bra ändå!

väl mött.

Idag började lottis prata om att det gick svininfluensa i korridoren. SPÄNNANDE tänker jag. Men njaaa. Det som jag trodde skulle bli en stor epidemi på Ekebyv13v2 visade sig vara att jag har haft ont i halsen och varit snorig, Markus har haft ont i halsen och varit snorig, Emilia har också blivit lite småsjuk och Natalie var lite sjuk i morse, men mådde bättre nu på eftermiddagen. Inte så mycket att hurra för alltså...
Enligt Lottis skulle det alltså kunna vara en del av den stora pandemi av svininfluensa som tydligen ska utbryta i detta land... Hon hade varit på en föreläsning tidigare i veckan där en infektionsläkare sagt att det inte alls behövde vara några allvarligare symptom på svininfluensan. Det kunde alltså i princip vara så att man knappt märkte av den.
Så hej allihopa, jag har haft svininfluensan! Nu är jag resistent. (nu är det jag och mrsa mot världen!!)

Hihi Vi had en liten nostalgitripp i korridoren idag. Och är det någon som älskar nostalgi så är det ju jag! Oh vad underbart roligt det var. Fast inte på det sättet. Det var liksom inte roligt skrattretande roligt (eller ok en eller två saker kanske var det), utan det var mer... så att man blev riktigt glad på något sätt. Haha, ja...

Fick förövrigt ett halvt chockerande samtal av Veronica igår. Skitkul att träffa henne, fika och snacka skit. Så nu har vi planerat att vi någon gång inom en viss framtid på obestämd längd skall ha en kusinträff med middag och utgång här i Uppistown! Vi ska bara locka hem vissa som befinner sig utanför landets gränser, men det blir nog no probbs! Det är nästan svårast att få tag på den som faktiskt bor i stan. Kristofer, skaffa telefon!

Imorgon blir det vaccin! För jag ÄLSKAR sprutor.
Nu fortsätter kvällen utan idol, men med superintressanta atriklar. glad tjej säger hej!

Väl mött.

måndag. igen.
pratade nyss med min gullviva. Saknar henne massa, massa, jättemycket. Ska verkligen försöka åka hem någon gång inom en snar framtid. vi har faktiskt massor att prata om nu när vi inte har träffats på jättelänge. saknar lillstrumpan också.
känner mig idag lite opepp på att läsa engelska artiklar. texten registreras av ögonen men försvinner någonstans inne bland neuronerna där andra tankar tar över. Varför ska det alltid vara så svårt att koncentrera sig på det man måste göra? det slutar bara med att jag inte orkar läsa mer och går och gör en jättestor kopp med te istället. ochsenentillochentill
idag är det soligt fint höstväder. det firar vi med fika med hanna och snäppan. sen vaccin, sen klippa hår. hej!

väl mött.

Angående min planerade nyktra gårdag. ingen kommentar.
Angående stället vi hamnade på. Ingen hit! Gå inte dit, någonsinn!
(Gå aldrig till stället KALAS. Skittråkigt, dålig musik, nördigt folk. Gå på nation. Ni som inte har kårleg, SKAFFA. Härmed lovar jag och svär att jag ska göra allt som står i min makt för att aldrig mer luras med till en vanlig klubb/krog/whatever, där man får spendera minimum 49 kr för en öl. Det är inte ok!)
Jag fick inte ens nån langos igår, trots att vi var så sugna. Crap.
Fick dock ett mycket varmt mottagande när jag kom hem. I princip HELA korridoren står (mitt i sitt festande) på balkongen och ropar "HEJ KERSTIN!". Så borde det vara varje gång man kommer hem. En lite välkomstkommité.

Nu ska jag rycka upp mig så att jag äntligen kan rensa min kaotiska garderob. Sen brödbak och sen kultur på ÖG.

väl mött.

Höll nästan på att glömma. För ett par dagar sedan hade jag en halv pepsiflaska (modell större) som jag inte ville ha. Jag frågar: Är det någon som vill ha min Pepsi?
Charlott ger mig det bästa svaret på länge: "Nej, jag har inget att blanda ut den med."
Den bruden har alltid de bästa kommentarerna!
Veckans bästa nummer två är att Erik är tillbaka i korridoren! det har varit otroligt bra stämning i ett par veckor, men nu är hånaren nummer ett tillbaka. Äntligen får man bli hånad for real igen!

Har under morgonens härliga höstpromenad haft mycket tid till att reflektera över musikens påverkan på människans välbefinnande. Ungefär såhär går det till: (med reservation för många felaktigheter.) Hörlurarna orsakar vibrationer och rörelser i örats alla möjliga delar och flimmerhåren i snäckan börjar röra på sig och skickar sedan signaler via neuroner, axoner och synapser vidare till hörselcentrum (som tydligen ska finnas någonstans i den gråa massa vi kallar för hjärnan, som är en del av det Centrala NervSystemet.) Här finns massa "bra-musik-receptorer". De registrerar om musiken vi hör är bra eller dålig, är den dålig skickas signaler till handen att byta låt, är den bra skickas signaler till munnen att den ska le. Vid bra musik skickas även en massa endorfiner ut i kroppen och vi mår extremt bra!
I korta drag är det ungefär så det går till.
Jag hann också reflektera över hur jag känner mig när jag lyssnar på olika musik.
Första låten som kom upp under min runda var Veronica Maggios 17 år. Låten som handlar om den underbara staden Uppsala! Där blev man otroligt peppad. Därefter kommer en blandad kompott av massa olika musik. Och jag har insett att jag verkligen älskar den demokänslan man får av Dashboards senaste album. Alla låtar är liksom... Inte dåligt mixade, men det är inte helt perfekt ljud. Ungefär som att de stått hemma i ett vardagsrum. I like!
Det märkliga är att trots att musiken i mina hörlurar skiljer sig otroligt mycket ifrån vrandra får jag samma kännsla av allt. Jag blir glad ända in i själen. Tillochmed depprocken i Yvonnes Drifter får mig att må bra. Det kan ju bero på att man blir lite deprimerad just i det ögonblicket man hör låten, men blir lite nedstämd. Detta gör då att man inser efteråt att man faktiskt är sjukt glad egentligen. (på tal om deprimerad så grät jag nästan offentligt på BMC häromdagen då jag satt i datasalen och läste något om döden. Tur att jag höll emot, det kunde ju ha blivit riktigt pinsamt.)
Men alltså, jag blir peppad både av José Gonzales lugna, akustiska melodier på samma sätt som jag blir av Mando Diaos spralliga garagerock. Lite märkligt kanske, men jag är ju rätt knäpp.  I slutet av min promenad når Time is running out mitt hörselcentrum. Lyckan sprider sig som en värme genom kroppen. Det första som slår mig är att mitt favoritord fortfarande är mitt favoritord. Valfri form av ordet Asphyxiate. (Detta ord är även en av anledningarna till att jag verkligen älskar This Time Imperfect av A.F.I.) Åh, ljuv musik i mina öron. Det är inte långt kvar alls till Muse. Snart kan man börja räkna ner.
I slutet av min promenad kommer det sånadär låtar som inte är valda av mig. Sist jag var hos min goda vän Nora proppade hon mitt USBminne fullt med diverse indiepop. Verkligen den typen av musik som jag själv inte skulle söka mig till, hitta eller komma på att jag kan lyssna på. Helt okända band från skumma klubbar i NY. Men, nu har jag alltså lyssnat på dessa i ett par veckor och dom fastnar faktiskt. Jag gillart. Märkligt. Eller kanske inte med tanke på att det var Nora som gav mig det. Av någon konstig anledning har vi exakt samma musiksmak. Typ.
Musik i mina öron!
Slutsatsen blir: Fler morgonpromenader i underbart höstväder med bra musik. kan det bli bättre?


Väl mött!

Åh. Min dator är från stenåldern och helt underbar. Eller ja, inte riktigt från stenåldern, men man kan hitta massa gammla underbara saker. Bilder och musik, ALLT. Som nu, jag bara sitter och lyssnar på en massa random musik i iTunes och hör helt plötsligt introt till en låt. Det börjar med ett mystiskt litet "Hmm" sedan fortsätter det lite i otakt och falskt. Men det ääär ju så nostalgiskt. Jag gillar verkligen den låten. Riktigt bra. Haha. fyfan. Eller kanske inte jättebra. men vi gillart!
Nu måste jag nästan leta rätt på den andra underbara jerkerlåten. "den finnige riddaren", Den är nästan ännu bättre! Den är ju trots allt inspelad i en ekande trappa med en mp3-spelare. Och man hör när jocke vänder på pappret.
Jag älskar NOSTALGI!

Idag har jag varit riktigt (ok, bara lite) duktig. Jag, Hanna och Erika gjorde klart alla frågor till våran utgångspunkt. Plus att vi skrev ut en massa saker. Och jag har kollat på föreläsningen och jag har läst artikelpappret. Yes, i'm gonna make it!
Och imorgon kommer mina böcker. Tjo.

Väl mött, snart är det helg!

Som vanligt har förmiddagen varit mycket givande och lärorik med högst intressanta föreläsningar. (Ja, jag börjar fatta det här med handdesinfektion nu!) Ser fram emot när denna kurs är slut och anatomin börjar. (eftersom jag efter avklarad tenta kan påböja min massagekurs! 10 poäng till mig.) Om ett par veckor ska vi iochförsig få leka lite med nålar. DET ser vi fram emot.

Har spenderat eftermiddagen på ett mycket bättre sätt. Jag har kollat på underbara scrubs och gårdagens avsnitt av roast på berns. Mycket mer givande än en webbföreläsning i etik. Eller vad sägs? Dessutom går det ju inte att inte älska JD och Björn Gustafsson. Hur roligt som helst. Och Petra Mede kan vara tråkigast i hela sverige. Hennes skämt går inte hem nån stans, och det ÄR verkligen inte kul.

Nu ska jag snart bege mig hem till sockertoppen. Bra avslutning på dagen!

tjofling!

Ok. Nu är det alltså dags för den första föreläsningen imorgon. Klockan 8 i universitetsaulan av alla ställen. detta betyder alltså att allvaret nu börjar på riktigt och det är slut på den härliga "ledigheten" jag har haft i tre veckor. Det känns verkligen inte som att jag har gått i skolan den senaste veckan. Det var två dryga dagar med alldeles för mycket information (och bara tråkig information, inget viktigt), följt av en ledig dag. Sedan en kort lektion i aktiv förflyttning som kändes ganksa oviktig på något sätt. Men ja. Det var väl viktigt egentligen. kanske. Ser mer fram emot dom lektionerna när vi ska få leka med nålar. I like.
De två senaste veckorna har varit precis så som jag inte ville att dom skulle vara. Detta betyder dock att jag har haft så extremt roligt och underbart. Halsen har iochförsig inte mått helt prima, men nu är han på bättringsvägen. Segheten i kroppen är också påväg att försvinna. Bara jag blir frisk så ska jag även bege mig iväg till stallet för att fixa gratis träning i en vecka, plus att jag ska hitta tillbaka till mina gamla favoritpass hos min granne friskis&svettis. Kände mig otroligt duktig idag när jag i mina tankar planerade all god och nyttig mat jag ska äta denna vecka. Har även precis satt igång med en surdeg, så när den är klar om några dagar ska jag vara riktigt duktig och baka en massa gott bröd. MUMS.

Nu börjar hösten komma. Tyvärr med en massa regn. Men UNDERBART väder igår och tidvis idag. Älskade att sitta på balkongen i solen igår och njuta av den sista sommarsolen som verkligen började kännas höstig. Och nästan ännu bättre idag när jag cyklade till Erik och det var lite småkallt och solen bara lyste lite, lite grann. De luktade höst. helt perfekt. Höst höst höst.

Nu ska jag bli seriös, på riktigt! Ett löfte till mig själv. Good luck

Väl mött
/Hallonhäcken