gullvivanshallonhack

Som Martina så vackert har berättat blev det ju ett äventyr till klipperian igår. Där satte sig en dödstrött kerstin i frisörstolen med förväntansfulla tankar. Efter en timmes klippande reste hon sig ur stolen och tyckte att det kändes skönt att bli av med den ickefrisyr hon hade. Nu blev det liksom nåt nytt igen.
Men, (det finns alltid ett men!!) imorse när jag såg mig själv i spegeln kom tårarna. Jag har aldrig sett något värre. Det är kort, så kort. Det är på tok för kort. Jag har halvgråtit hela dagen och jag vet inte hur många gånger jag har gått in på toaletten bara för att kolla i spegeln. Är det verkligen så hemskt? Ja, det är det. Jag vill bara lägga mig i sängen, dra täcket över huvudet och gråta. En mössa att låna ut någon?? Till och med Siri tyckte att det såg hemskt ut. Hon sa det inte rakt ut, men jag ser det på henne. Jag vet hur hon tänker. MITT HÅR! Det är en katastrof. bajshår.

Tur att jag köpte mig ett par kanonfina skor igår. För ovanligthetens skull köpte jag något rosa. Jag kände att det var dags för förändring.. HAHA. humor.


/Hallonhäcken.




Här är dom. Pinglorna som räddade min dag. Så länge som jag har väntat, men äntligen har jag dom! YAY